21 maj 2006

Varför avlämnar valpen inte prylar längre??? Har hon kommit in i sin första "period"?

Går och grunnar under flera dagar. Tittar och studerar. Vi leker – men det finns en ny komponent i leken. Hon vill äga… Inte så att det är något jättebekymmer med demonstrationer eller fajter – bara ett sätt att hålla grejerna och sakta av en bit ifrån mig. Tar ett glas vin i kvällssolen och då BINGO – jag kommer på det!!! Mitt fel – igen!!!


Såg tidigt att Önska gärna tar föremål och kutar rätt förbi mig med dom för att lägga sig en bit bort och leka. Alltså tränar den ambitiöse valpägaren på en bättre relation kring lek och grejer.

Resultatet var strålande – valpen sprang som besatt efter sin grej – grep – tvärvände i luften och gjorde ett kamikazeskutt i rätt upp i min famn för att där nöjt landa och mysa med grejen! Nöjd och stolt valpägare andas ut. Tyvärr…

För i mitt liv finns det förutom en kampglad och föremålstokig malinois – även en 3 årig son, en 2 årig son, en trött husse, en 14 årig pudel, en 6 årig pudel, två sura katter, en stooor trädgård, ett stökigt hem samt tre företag som ska drivas…

Vilket raskt leder till följande scenario:

Överlycklig valp kastar sig över minsta sonens gummistövlar och hugger rätt igenom – jag avleder och langar grej – långt bort – för att få frid.

Morgontrött man hasar iväg för att hämta tidningen vid brevlådan – kampgalen valp hänger sig i mannens byxben – jag avleder och langar grej – långt bort – för att ge mannen frid.

Rododendronbuskar ska planteras – grävtokig valp hjälper frenetiskt till att schakta bort jord, maskar, buske samt sekatör - jag avleder och langar grej – långt bort – för att ge oss alla frid.

Och så där håller det på. Hon röjer – jag kastar prylar. En stunds frid. Men – vad har hon lärt sig???????????????????????

Inte att lämna av i alla fall…

Hon är inte inne i nån period – det är jag som är ett pucko!

Och det lär inte vara första gången jag får AHA-upplevelser med henne – för det är som att bo med en levande adventskalender – där varje lucka innehåller en smällkaramell!!!

Den ordningsamme kanske påpekar värdet av att använda ordet NEJ – istället för att avleda… Jo – jag vet.

Men – detta var en av de få stunder på dygnet som jag valt att inte säga ordet nej – eftersom det känns så torftigt att bara ha 2 ord i sitt ordförråd – 1. NEJ. 2. Braaa…vad faen – NEJ sa jag !!!

Men jag får lägga om stil - från medkännande dagisfröken till parant LVU Paragraf 12 -föreståndare. Kanske katterna blir lydiga på kuppen?

För övrigt är det underbart att ha mallevalp. Inget jag rekommenderar – men helt underbart!

Men så är jag ett pucko också!!!

Lotta & Önska