Hej,

Jag heter Kerstin Wikström och jag skaffade min första hund Sluggo 1975 som jag körde lydnad med. Vi kom inte så långt han och jag men jag hade fått blodad tand.

I början av 1980-talet skaffade jag min första schäfer, Fogg. Fogg fick cert i spår och godkänd i högre sök. Han gick igenom polisens L-test, vilket även nästa schäfer, Hiro, gjorde. Jag jobbade då som väktare och hade nu båda mina hundar godkända.

Med Hiro tävlade jag även spår, sök och skydd. Jag tävlade i SM-skydd 1992 med Hiro. I början av 1990-talet skaffade jag Gammon (en border terrier) som skulle gå som sällskapshund. Gammon tyckte något helt annat, så vi tävlade upp till elit sök, där han tog cert.

I slutet av 1990-talet skaffade jag Enya, också hon en schäfer och min första tik. Tyvärr blev Enya bara 2 ½ år. Hon fick epilepsi.

Nästa hund köpte jag 2001 och det blev en malinois. Seneca är nog den hund jag har väntat på hela mitt liv. Hon är en mjuk, livlig och social malle. Jag behöver sällan höja rösten eftersom hon alltid vill vara till lags. Hon älskar att arbeta. Söket är hennes passion här i livet, även om tycker allt annat också är roligt.

I januari 2006 fick hon sin första kull valpar med den franska hanen Viggo. Det har varit jättespännande att följa de tio olika individerna.

Efter det att Seneca kommit in i mitt liv har en annan liten herre också gjort det - Gizmo. Gizmo är en border terrier och går som sällskapshund. Han är en jättetrevlig individ.

I dag finns inte Seneca längre men jag har hennes son, Nöje, samt en liten tuff dam som heter Cola (som också är en malinois).

/Kerstin Wikström